vingården, storm och gästfrihet
Hejsan!
Förlåt för att jag missar o skriva titt som tätt.
Det som hände efter helensville och Whangarei vart ju alltså att i alla te åkte in mo centrala Auckland. Till stadsdelen Parnell. Här skulle vi släppa av Andreas som skulle fortsätta sitt äventyr med sin flickvän som kom hit två dagar senare. Vi åt lunch tillsammans och sade hejdå med kramar o många skratt.
Vingården kom vi till och massor kramar fick vi. Var så fantastiskt härligt att träffa alla mina vänner igen. Fick köra in bilen på trädgården och parkera där . Anledningen till att vi inte fick stå vid parkeringen på framsidan var just för att dom har börjat göra vin nere på gården nu och det krävs att folk åker ner fasta klockslag och ordnar med maskinerna. Så för att vi skulle få sova ostört Så fick vi ställa bilen på baksidan.
På fredagen var det pizzakväll som vanligt på restaurangen och jag o Johan blev faktiskt inbjudna med alla andra wwoofers. Kändes lite konstigt att bli inbjuden och få massor med gratis vin och pizza och inte bidra med någonting. Lördagen kom och då var det Anzac day. En högtid som gäller både australien och nya zeeland.. samt min danska polare Lars 20 års dag. Så ett litet kalas med tårta blev det allt. SAMT! att det var min och Johans 100 de dag här. Nu e de tresiffrigt baby!
Söndagen kom och skulle det vara harvest dinner i restaurangen. Vilket innebär att alla som vart med och skördat druvor iår får en gratis middag och dryck. Även här fick vi meddelandet att vi var bjudna. Jag och Johan ! Fasen vad roligt men lite dåligt samvete fick man allt eftersom man inte har bidragit med någonting den senaste veckan. Så vi skickade ett sms ner till restaurangen och frågade ifall dom behövde vår hjälp. Så 30 minuter senare stod vi där, lekte servitörer tillsammans . Haha det skulle man aldrig tro . Bra gick det för oss båda och alla var tacksamma för hjälpen vi gav. Kl 17 fick vi vin och en fantastisk italiensk buffé så mycket mat!
Slutade jobbet vid 21 och drog tillbaka til lägenheten där lite mer vin blev drucket. Ikväll skulle nästan alla åka in till casinot i auckland o spela lite. Främst för att fira Lars födelsedag som var dagen innan. Jag och Johan stannade kvar i lägenheten med Maddy från Canada som är 18 år o får inte gå till casinot. Spelade kort o drack vin med henne. Fick även pratat en stund på Skype med mor och far. Fint o göra det. Första gången på 7 veckor som jag hörde mammas röst.
När dom andra kom tillbaka från casinot berättade dom att dom såg en pokerturnering som höll på. På mitten av bordet låg det 2 000 000 dollar. Två miljoner dollar! Helt sjukt. Ta det ni ,två miljoner gånger 6,7. Helt sinnessjukt.
Under kvällen började det blåsa upp ordentligt och regnet tilltog fort. På morgonen när jag slog upp ögonen såg jag ut och en meter från bilen låg en stor trädgårdsstudsmatta upp på hög kant. Den hade alltså under natten blåst omkull , gått sönder och rullat in mot bilen . Tur att den stannade innan den knäckte en ruta på bilen. På trädgården låg även gungställningen samt lite grenar. Längst vägen låg ett litet träd o mer grenar. Åt frukost och lunch samt packade ihop oss . Runt 15 tiden sade vi hejdå till alla en sista gång. Nu kommer jag inte tillbaka mer. Haha . skulle knacka på till Mandy o säga Hejdå och tack för allt men hon var sängliggandes i migrän så kunde inte svara. Så vi sade till mina vänner att säga Hejdå åt oss . Vi åkte .
Nu åkte vi norrut mot Waitoki . För i auckland , över bron igen på motorväg nr 1 igen.
Nu är vi hos familjen O'reilly. Med mamma Courteney, pappa Mike samt t å döttrar på 11 och 8 år. Väldigt trevlig familj!
Sitter just nu i skrivandets stund i vardagsrummet vid den öppna spisen vid den yngsta dottern som sitter helt hypnotiserad i sitt spel på mobilen , en liten liten fluffig hund tätt intill mig . Och middag som lagas. Life is sweet.
Xoxo