Massor som händer
Hejsan
Ett enkelt försök på ett blogginlägg såhär från sängen innan läggdags.
Vad har hänt sedan sist undrar ni nog? Mjaa. . Jag har jobbat en hel del och har i skrivandets stund dryga 11000 på mitt lönekonto. Här får man lön varje torsdag förstår ni så varje vecka kommer en härlig morot i form av Cash!
På jobbet har jag lärt mig en hel del det senaste, bland annat att få stå på vakt. Jag står då uppe på soldäcket och tittar ut över alla som är i vattnet, alla som går i och ur. Jag ska även hålla koll på vart alla dykgrupper håller hus -det vill säga leta efter bubblor på ytan. Mycket viktigt att hålls koll på dykarna Iochmed att dom inte har koll själva under vattnet vart dom är helt exakt så kan dom virra iväg. Där uppe står jag och ser helt enkelt till så ingen drunknar eller simmar för långt. Står uppe på soldäcket i min reflexväst med visselpipa och solglasögon och känner mig riktigt tuff o kollar ner på alla. Om jag ser någon som jag tror har problem så måste jag vissla på dom , få deras ögonkontakt och forma armarna som ett O över mitt huvud. Som en ballerina nästan. Då frågar jag "är du ok?" Om personen sätter sina armar som ett O så svarar han "ja, jag är ok". Samma sak måste alltid göras med dykarna om dom kommer upp oväntat, för då kan det ha hänt något.
Jag har även fått lära mig att sänka plattformarna på sidan av båten så snorklarna kan gå i. Samt så har jag fått börja ta snorklingsturer med folk som kanske är lite rädda för att simma ensamma eller som bara vill ha en kompis. Då simmar jag före med en livring som jag använder för att bogsera runt folk med.. dom håller helt enkelt tag i den samtidigt som jag simmar före. Det förvånade mig vad tungt det var att dra runt på folk ! Jag har alltid intalat mig själv att jag är en stark simmare men trode aldrig att jag skulle vara såhär bra på det. Klarar mig fint i strömmar och rätt höga vågor. Det gav mig faktiskt en boozt över att få inse hur duktig jag är på att simma!
Nåväl, jobbet går fint och folk får nästan säga till mig varje dag att inte jobba så jävla hårt hela tiden utan slappna av och ta det lugnt. Haha! Jag är inte riktigt van med detta lugna tempot.
Annars... Troys tvillingbror Callum flög upp hit i lördags. Det var skoj att få träffa någon från Troys familj och närmare än tvilling kommer man väll inte. Dom var lika men jag kan definitivt se skillnad på dem. Samt höra skillnad då deras röster enligt mig inte är helt lika.
En väldigt mysig pojk även han , som pussade mig på kinden när vi gick hem från krogen och sa "you are a lovely girl!" YES! fick hans godkännande!
Han har sovit på vår soffa i några nätter men flög idag hem till Perth igen. Påtal om flyga så körde jag faktiskt honom till flygplatsen idag! Jag valde att vara nykter ikväll när vi hade en liten sammankomst hemma hos oss och åkte därför på att köra honom.. första gången på över 5 månader jag kör bil och dessutom första gången på vänster sida. Jag trode jag skulle dö, men det gick som ni alla förstår väldigt bra. Troy vart mäkta imponerad!
Anledningen till varför jag valde att vara nykter ikväll var många.. Delvis för vi drack igår, jag har huvudvärk, lite småsjuk samt att jag ska jobba imorgon. Jag ser inte någon anledning till att dricka varje kväll... jag tror det är en stor kulturell skillnad mellan oss, jag kan ta ett glas vin sådär någon dag i veckan medan alla andra dricker en flaska om dagen . I många fall tror jag dom tycker jag är tråkig för jag inte följer med till krogen men jag ser inte anledningen till att spendera mina pengar på alkohol varje kväll när jag kan spara dom och faktiskt göra något skoj för dom .
Dom gick nyss ut , The green ant låg på schemat ikväll och jag kände mig inte alls sugen på det. Så därför är jag nerpackad i sängen istället med huvudvärk och snorig näsa.
Jag har det väldigt bra här, troy tar hand om mig. Klart vi har haft våra duster emellanåt men generellt så är det väldigt bra och vi kommer bra överens. En hel del kulturkrockar blir det naturligtvis men det klarar vi av. Numera presenterar han mig som sin flickvän till alla vi träffar. Det är häftig och jag kunde egentligen inte vara lyckligare.
Igår var det 5 månader sedan jag landade i Sydney och tanken slår mig ibland att jag faktiskt ska flyga hela den jävla vägen hem så småningom -när? Ingen aning... jag har ett stabilt bra jobb. En pojkvän som jag älskar och brännande sol. Tak över huvudet och mat när jag blir hungrig -jag ska absolut inte klaga!
Puss