AC, Trött och Åka hem

Del 2. 
 
 
Dagen därpå vaknade jag och va mer eller mindre en zombie tills dess att jag fick hoppat i vattnet som va väldigt krispigt i form av kalla 27 grader.  De e rätt intressant hur man kan vara på botten vid ca 20 meter och frysa rumpan av sig trots att de e 26 grader längst ner. 
 
Frukost o lunch serverades i vanlig ordning och dagen tågade på som sig bör. De e skoj när vi sitter o äter längst relingen på båten att alla fiskar samlas precis under oss. De e som att de har en inbyggd klocka som säger att de e matdags. Flera större hajar och giant trevallys   samlas vid varje måltid.  Kocken på båten frågade mig första dagen om jag va allergisk mot något eller om de va något jag ville undvika varpå jag sa att jag inte vill äta paprika. De e det värsta jag vet . Så e de något med paprika så brukar jag få specialmat. . Eller - så pillar jag bort paprikan ur maten o kastar åt fiskarna. Men inte en enda av dom vill heller ha... verkar inte som dom heller gillar paprika. 
 
Jill såg alltid så glad ut på foton Medans jag med mina oerhört arga ögon alltid blängde surt. .. trots hur mycket jag än försökte le. Haha
 
På kvällen när vi skulle lägga oss så insåg vi alla rätt snart att - vi kan inte sova i våra hytter. Det går inte!  Det var alldeles för varmt för att acn va kaputt.  Efter noga övervägande med resterande personal på båten så kom vi alla fram till att vi skulle släpa upp kuddar, madrasser och täcken till soldäcket två våningar upp och sova där istället  . Jag trode först dom skämtade och väntade en stund med att hämta mina saker tills jag såg att dom andra började göra det först haha.   Men sant som de va sagt - alla började komma släpandes på madrasser o kuddar upp för trapporna. 
 
Där låg vi på rad , ett helt gäng , på våra madrasser. Där låg vi och tittade upp på en himmel så klar att man nästan fick svindel av att trilla av jorden och ut i universum.  Ett flygplan åkte förbi högt högt där uppe , och jag tänkte för mig själv. . -ni sitter där uppe som packade sillar . Här ligger jag på en mjuk  madrass, under  ett varmt täcke med vinden i håret och har inte ett bekymmer i världen.      Jag kämpade med att somna, för jag var så betagen av hela situationen och jag funderade några gånger på om  jag skulle ställa mig upp och ta ett foto av oss alla där vi låg men insåg att jag bara ville ligga kvar under täcket och njuta.. njuta och komma ihåg den där stunden då jag va som lyckligast i hela världen.    
 
Under natten blåste de rätt så hyggligt så fick tillslut packa in mig i täcket o sätta i mina hörlurar i öronen  för att förhindra eventuell öroninflammation!   Men somnade gjorde jag tillslut.  
 
Jag vaknade först av alla, såg ut över havet och de va helt fantastiskt. Tyst.. lugnt o ack så stilla.  Jag packade ihop mina saker o tog ner allting till min hytt igen där jag gjorde mig iordning för ytterligare en dag  - min sista faktiskt.  Jill kom ner med sin madrass och tittade på mig. Varpå jag tittade på henne o sa "jag tror detta va den bästa natten jag haft i hela mitt liv"  .. trots att jag sov skit dåligt och var trött likt en björn som blivit väckt ur sin dvala  . Hon kramade mig och höll med att de va helt fantastiskt att sova där uppe. 
 
Under dagen så hände det en olycka på båten med instruktören Chrissy som hade dykt med oss dagen innan. Hon hade en våtdräckt på sig när hon dök , bara händer och huvud va exponerade. Oturen va framme och hon blev stungen av en manet på handen.  Jag såg henne efteråt på båten med syrgas och ispaket  .. hon skakade , var blek och kunde knappt prata. Dom proppade henne full med morfin efter rådfrågat en doktor över telefon. 
 
Hon fick senare på eftermiddagen åka med in till land med oss andra som skulle tillbaka hem . Hon kunde stå upp fortfarande men va inte i bra skick.  Dom skickade henne till akuten där det väntade diverse specialistläkare för att undersöka henne. Vad var det för manet? En irukandji. .. en av de giftigaste i världen . Hon fick ligga inne i två dagar drogad på morfin..    nu e hon helt okej, träffade henne tidigare idag. Hon hade tur. 
Jag hoppar aldrig i vattnet utan min dräkt på mig. Aldrig!     Och trots olyckan i söndags med henne så hoppar folk fortfarande i i bara bikini eller badbyxor. Jag förstår inte vad dom tänker med  ..
 
En liten manet ! Giftig men inte dödlig. 
 
På eftermiddagen så åkte vi hem , drack vin och va nöjda över att vara tillbaka på land igen!
 
Med det sagt så kan jag ju tillägga att jag åker ut till reef encounter imorgon igen. Denna gången stannar jag i fyra nätter (är det tänkt iallafall. Men med en svullen hals och täta bihålor så får vi se hur länge jag blir där ) . Kommer tillbaka påååå tisdag eftermiddag igen! Då hoppas jag att jag har fått ihop ytterligare några dyk  !
 
Är uppe på 58 nu . Och kommer förmodligen komma upp till 66 tills tisdag! Med min nya asdyra dykdator j ag köpt så kommer vi klara de fint!  Ha de bra sålänge ! 
Hörs snart.